1 – Avgör vilken sorts konflikt du har
Det finns en given kandidat till Nobels fredspris som aldrig tycks bli nominerad. Trots att kandidaten i fråga betytt oerhört mycket för att sprida kunskap om konstruktiva sätt att hantera konflikter. Kanske beror det på att kandidaten ifråga är en frukt, en vanlig orange apelsin.
Apelsinen är centrum i ett drama mellan två systrar som båda vill ha den söta frukten. De grälar, kämpar, strider för apelsinen. Som så många andra i konflikter har de tunnelseende och blir blinda för allt annat än att tvinga till sig den sista kvarvarande apelsinen.
Från styrelserum till internationella konflikter och åter över skolgårdars motsättningar och in i kammaren hos äkta par har apelsinen varit huvudperson i en berättelse som hjälper människor ut ur sitt tunnelseende. Resten av berättelsen finner du under punkt tre, här nöjer vi oss med att konstatera att det finns tre möjliga resultat av konflikter mellan två parter: förlora-vinna, vinna-vinna och förlora-förlora. Systrarnas strid tyder på att de endast ser alternativ där någon förlorar.Behöver det vara så?
Precis som systrarna som slåss om apelsinen, och du kommer få reda på varför det var ett dåligt val, lockas vi ofta att tro att konflikter bara kan vinnas eller förloras. Det leder in i kamp om att vinna eller åtminstone inte bli den enda förloraren. Vi tycks vara biologiskt konstruerade för att uppleva konflikter som en kamp. Det må ha tjänat oss väl under evolutionen men idag gör det inte det.
2 – Samarbeta om ert gemensamma problem
All destruktiv konflikt är kamp och konstruktiv konflikt är samarbete. Det är en god förhållningsregel. Alla säger sig vilja samarbeta, det kan jag säga med viss säkerhet efter att ha frågat mängder av kursdeltagare. Samarbete förknippas med positiva värden som god kommunikation, respekt, hjälpsamhet, gemenskap och att se till bådas bästa. Handen på hjärtat, är det en korrekt beskrivning av ditt beteende i svåra konflikter?
Min gissning är att ditt svar är nej.
Tricket är att se konflikten som ett gemensamt problem. I konflikter finns det hos var och en vad som brukar kallas behov och rädslor. Konflikter drivs av sådant vi behöver och sådant vi oroar oss för. Särskilt konfliktskapande är det förstås om det vi behöver hindras av vad någon annan behöver eller om det vi oroar oss för är vad den andra vill.
Kamp kan bytas ut mot samarbete endast om man strävar efter att göra båda till vinnare. En problemformulering som det går att samarbeta kring är ”hur ska vi båda få vad vi behöver utan att utsättas för det vi oroar oss för?”
3 – Skilj på positioner och intressen
Om du ska lära dig endast en sak om konflikthantering skulle jag föreslå att du lär dig att skilja på positioner och intressen därför återvänder vi till min Nobelpriskandidat, apelsinen i sagan.
Det var en gång två systrar som grälade om en apelsin. Det var den enda apelsinen som fanns och båda ville mycket gärna ha den. De argumenterade, bönade och bad. De slet varandra i håret. Skriken fick deras kloka farmor att uppmärksamma konflikten. Hon särade dem åt, frågade vad de bråkade om, tänkte en liten stund och frågade var och en: ”varför vill du ha apelsinen?”
Den äldsta systern svarade att hon ville göra ett glas juice och den yngsta systern sa att hon ville göra farmors apelsinkaka och behövde skalet. Farmodern pressade då juice av apelsinen och gav skalet till lillasystern. Sedan levde de gott i alla sina dagar.
Det är en banal historia, men den illustrerar skillnaden på positioner, ”jag vill ha apelsinen”, och intressen, ”jag vill baka en kaka med apelsinskal” respektive ”jag vill ha apelsinjuice”.
Positioner är vad du säger dig vilja ha för att tillgodose ditt intresse. Intresset är vad du behöver. Tyvärr är det vi bråkar om i allmänhet positioner istället för intressen och det gör konflikter svårlösta. Det är därför sagan om apelsinen är så viktigt, den hjälper oss finna en väg att lösa synbart olösliga låsningar. Ta reda på ditt intresse genom att ställa dig frågan ”varför är det jag strider för viktigt för mig?”. Försök sedan på samma sätt ta reda på vad den andras intressen är.
4 – Var hård på intressen, mjuk mot människor och flexibel med positioner
Era intressen är väsentliga. Positionerna är bara lösningsförslag, idéer om hur ni skulle kunna få era intressen tillgodosedda. Kommer ni på andra sätt att få vad ni behöver är de lika bra. Känner du spänningarna släppa? Det finns alternativ till de låsta positionerna.
Det kan vara svårt att släppa positioner om ni investerat prestige i dem, men att vara flexibel med hur man får vad man behöver är vägen mot en konstruktiv konfliktlösning. Kort sagt, lär er vara flexibla med positioner. Det är era intressen ni ska vara hårda med.
Tänk på att målet är att samarbeta om att finna en lösning som tillgodoser bådas intressen, en vinna-vinna lösning. Positioner är skilda åt och inbjuder till kamp. Intressen kan man samarbeta om. Var mjuk mot den andra, inte mesig men respektfull. Gör motparten till en partner i problemlösning istället för en motpart i konflikt.
5 – Lyssna för att förstå och tala för att bli förstådd
Kommunikation i konflikter präglas av vår stora erfarenhet av kamp. Vi flyr eller fäktar, undviker eller angriper. Talar för att övertyga och lyssnar för att få ammunition. Alla vill bli hörda, men ingen vill lyssna.
Tänk dig konfliktproblemet som ett stort pussel. Du har en hög pusselbitar och den andra har en annan hög. Ingen av er vet hur det färdiga pusslet ser ut. Ni kanske inte ens vet vilka pusselbitar som hör till det här pusslet. Hur får du upp alla nödvändiga pusselbitar på bordet så att ni kan lösa problemet?
Först behöver du göra dig av med vanföreställningen att du vet något om hur den andras pusselbitar ser ut eller att den andra vet något om dina pusselbitar. Kommunicera för att få upp pusselbitarna på bordet. Det brukar vara en god idé att börja med att engagera sig i den andras pusselbitar. Lyssna engagerat för att hjälpa den andra beskriva sina pusselbitar. Tänk på att du inte känner till något om vilka bitar den andra har och hur de ser ut så du behöver utforska och vara nyfiken. Du behöver ta reda på exakt hur bitarna ser ut, inte skapa en vag bild av dem. Förutsätt inte heller att den andra vet exakt vad du behöver veta.
På motsvarande sätt behöver du förmedla dina pusselbitar klart och tydligt, uttömmande på ett sätt som gör den andra engagerad att ta till sig av vad du kan tillföra.
6 – Kontrollera att du lyckats förstå och göra dig förstådd
Har du någonsin varit i situationen att den du talar med säger ”jag förstår” och du har tänkt att ”nä, du förstår inte alls”?
Det är för att bara du känner till dina pusselbitar, men det är svårt för andra att inse. Endast du vet vad som finns inom dig och hur tydlig den andra än kan verka för dig känner bara han eller hon sitt eget inre. Lösningen är inte så svår men sällan använd, kontrollera att du förstått och blivit förstådd.
Det är inte svårare än att du ber den andra lyssna medan du med egna ord sammanfattar vad du tycker dig ha förstått av den andras perspektiv. Be den andra hjälpa dig att förstå genom att lägga till det som saknas eller korrigera det du missförstått. Kontrollera även att du blivit förstådd. Be den andra berätta vad han eller hon hört och fråga om du får korrigera och lägga till tills du tycker att du blivit förstådd.
Om du välvilligt visar intresse för att förstå andra och hjälpa dem förstå dig korrekt kommer du snart märka att det inte bara blir lättare att lösa era problem. Ni kommer dessutom kommunicera mer respektfullt och förstärka tilliten mellan er.
{ 1 trackback }
{ 1 comment… read it below or add one }
Det här var intressant.
You must log in to post a comment.