Anpassning – konfliktstil

Anpassning återfinner man längst ned till höger. Där är omsorgen om den andras intressen stor och omsorgen om de egna intressena låg. Att anpassa sig är att ge upp sina intressen och låta den andra vinna.


Anpassning är vare sig självhävdande eller samarbetsvilligt, det är motsatsen till att tävla. Att anpassa sig kan vara att, hålla med, stödja, erkänna fel, ge sig, vara osjälvisk, låta andra ta ansvar och fatta sina egna beslut, sudda ut skillnader eller att lyda någon annan.

På kurser har många av mina deltagare reagerat starkt på den självuppoffrande aspekten av den anpassande konfliktstilen. Det är lite förvånande eftersom det är så vanligt och så många är konflikträdda.

Anpassning antas innehålla ett element av att vara engagerad i relationen. Att bry sig om andras intressen tenderar att minska mellanmänskliga spänningar. Under en tid fungerar det säkert att minska problemen i en relation genom att ge efter för andras önskningar. I förlängningen är det dock ingen god strategi.

Eftergivenhet som strategi är riskabel. Anpassning för att få karriär, kärlek eller uppskattning blir en fälla. Och medan den inre känslan av att andra har skuld till en växer får man allt svårare att få vad man behöver. Överanvänd leder anpassning till bitterhet, depression, beroende och att man inte växer som människa. De som är mycket konflikträdda har sällan tillfredsställande relationer. Även om relationerna är goda får de ju inte själva vad det behöver. Ett överdrivet anpassande tenderar också läcka ut som negativa känslor på ett eller annat sätt.

Dessutom tenderar andra tycka bättre om att få möta dig som person än att alltid få vad de vill. Om du ständigt anpassar dig riskerar du att andra känner sig som förtryckare. Framförallt förnekar du dem det de vill ha av dig, du.

Medveten anpassning däremot stärker självkänslan och är för de flesta en positiv upplevelse. Det finns många goda anledningar till att anpassa sig. Altruism och omtanke är ett par. Att du inser att du har fel och att du borde ge dig för den andra är andra.

En speciell form av anpassning är att ge andra frihet att fatta egna beslut och gå sin egen väg. Särskilt om du har makt att förvägra dem det är det något som ger dem möjlighet att utvecklas och växa som människor. Som förälder använder man anpassning när man låter barnen ta eget ansvar för att de ska pröva sina vingar. På motsvarande sätt brukade man råda ledare att använda anpassning för att ge medarbetarna en chans att växa och utvecklas, åtminstone när auktoritärt ledarskap fortfarande var vanligt.

När anpassning är en bra konfliktstil

• Fel Anpassa dig när du inser att du har fel och att den andra lösningen är bättre.
• Strategiskt Det kan vara strategiskt riktigt att anpassa sig för att vinna välvilja och skapa utrymme för gentjänster när ämnet är viktigt för andra.
• Harmoni Anpassa dig för att återskapa balans och harmoni i ett förhållande när den andra verkar uppleva ojämvikt.
• Växa Låt andra pröva sina vingar för att växa av framgångar eller lära sig av sina misstag.
• Omtanke När andras behov är värt att ställas framför ditt eget.
• Skydd När fortsatt kamp bara leder till större förluster kan det vara en god idé att kasta in handduken och låta den andra vinna.

Tagged as: anpassning, Konfliktstilar