Konfliktstilar

av Johan Ydrén, kategori Konfliktskolan

Konflikthantering kan du sköta på många olika sätt. Beroende på vad du önskar få ut av en konflikt kan du välja olika förhållningssätt till konflikten. Det finns fem olika sådana förhållningssätt. De brukar kallas konfliktstilar.

De flesta av oss har en tydlig preferens för en eller två konfliktstilar vilket gör att vi vanemässigt använder en konfliktsil även när den inte ger oss vad vi behöver. Du kan förbättra din förmåga att välja konfliktstil genom att lära dig mer om konfliktstilarna, reflektera över vilka du har svårt respektive lätt för och öva dig på de som tycks svåra. Det hjälper dig bryta gamla relationsmönster och hantera konflikter bättre, för dig och människorna omkring dig.

Fem konfliktstilar

Du har intressen du vill ha tillgodosedda. Den andra parten har andra intressen. Det är därför ni har en konflikt. I vissa konflikter är ditt intresse mycket viktigt för dig. I andra är det inte så viktigt. Det kan finnas olika anledningar till det. Intressen kan vara viktiga för dig för att de representerar ett starkt behov eller viktiga värderingar. De kan vara oviktiga för att de är triviala eller för att det inte är värt riskerna att kämpa för dem.

Hur viktigt du tycker den andras intressen är kan också variera. Ibland är personen eller frågan så viktig att du prioriterar att de ska få vad de behöver. I andra konflikter spelar det dig ingen roll om de får sina intressen tillgodosedda.

Den allra vanligaste uppdelningen i konfliktstilar bygger på en skala av Blake och Mouton. Den mäter på den lodräta axeln hur stor omsorg du visar för dina egna intressen, på den vågräta hur stor omsorg du visar för den andras intresse. Resultatet blir fem olika sätt att förhålla sig till en konflikt beroende på vilken omsorg man visar för sitt eget och andras intressen

Konfliktstilarna grupperas in i hur stor omsorg de visar för de egna intressena respektive motpartens intressen.Som du ser i bilden kan du visa stor omsorg för både ditt intresse och den andras samtidigt likaväl som du kan strunta i bådas intressen eller bara prioritera något av dem. Det är värt att notera för det står i kontrast till att många tänker på konflikter som något man kan hantera själviskt eller altruistiskt. I själva verket kan du bry dig mycket om den andras behov samtidigt som du bryr dig om dina egna. Det är ofta det förhållningssättet som förespråkas i konstruktiv konflikthantering.

Som bilden illustrerar finns det fem olika konfliktstilar: kamp, undvikande, kompromiss, samverkan och anpassande:

  • Kamp strävar efter att tillgodose det egna intresset utan att ta hänsyn till den andres intresse.
  • Den undvikande stilen innebär att man inte engagerar sig vare sig i det egna intresset eller i den andres intressen.
  • I kompromissen engagerar du dig halvdant i bådas intressen. Resultatet blir att båda får en del av vad de vill men ingen får precis vad de vill.
  • Samverkan innebär att du visar stor omsorg både för dina intressen och den andres.
  • Med en anpassande stil visar du stor omsorg om den andres intressen men ingen om dina.

Det finns alltså fem typer av agerande i en konflikt beroende på hur vi väljer att förhålla oss till våra egna och andras intressen.

Alla lika bra men passar olika situationer

Tycker du spontant att någon av konfliktstilarna är bättre eller sämre än någon av de andra? Många reagerar olika på dem, men de fyller olika funktioner. Alla passar i vissa situationer men är olämpliga i andra.

Det är eftersträvansvärt att vara flexibel och ha förmåga att välja en stil som passar situationen. Om du är begränsad i din stilrepertoar kan det hindra dig skapa det liv och de relationer du vill ha.

Det bästa sättet att förstå konfliktstilarna är som en inställning till konflikten, dig själv och den andra parten. Kamp som konfliktstil präglas exempelvis av att du vill besegra den andra och tillgodose ditt intresse utan att engagera dig i den andra parten. Det kan ske på många sätt och det är målsättningen som avgör vilken konfliktstil du använder, inte beteendet.

Tänk dig att ditt barn vill ha en glass och du har bestämt dig för att det inte är en god idé. Du kan fysiskt hindra barnet från att öppna kylskåpet, du kan argumentera och berätta att glass får man bara efter maten, eller så sätter du dig ner och förklara att det inte är nyttigt och att man måste rationera onyttigheter. Syftet är detsamma, du vill få igenom ditt intresse och hindra barnet från att få som det vill. Alla varianter är alltså en form av kamp.

Samma beteende, eller taktik, kan vara en del av olika stilar beroende på syftet.

Tänk dig att du lyssnar för att verkligen förstå den du är i konflikt med så att du får bättre förutsättningar att lösa konflikten på ett sätt som är bra för dem också. Det är en del av konfliktstilen samverkan. I en annan situation är du i en argumentation med motparten och lyssnar bara för att finna luckor i resonemanget som du kan angripa. Det är ett typiskt beteende i konfliktstilen kamp. I båda fallen lyssnar du, om än på olika sätt, men i första fallet är det en del av samverkan och i andra en del av kamp.

Preferens men inte personlighetsdrag

Konfliktstilarna är inte karaktärsdrag eller personlighetstyper. Liknade uttryck används i vardagligt tal för att bedöma och värdera människors personlighet. Människor kan uppfattas som dominanta och bara intresserade av sina egna behov eller undvikande och konflikträdda. Men det är inte korrekt att tro att du eller andra är en av konfliktstilarna.

Flera studier har slagit fast att vi utvecklar vanemässiga sätt att reagera på i konflikter som är stabila över tid. Med andra ord så har många en preferens för att använda en eller två konfliktstilar mer än de andra.

Riktigt vad som avgör vilken eller vilka stilar du har preferens för är oklart. Förmodligen är det en blandning av personliga förutsättningar och uppväxt som gör att vi skapar oss en preferens. Kanske har du redan tidigt i livet anammat ett förhållningssätt i konflikter med andra. Förmodligen har du förändrats och utvecklats genom livet och kanske har du haft olika preferenser för konfliktstilar i olika faser av livet.

Vissa har en mycket stark preferens för någon konfliktstil. Andra använder alla nästa lika mycket. Många tycks använda olika konfliktstilar i olika relationer, de kan vara på ett sätt hemma och på ett annat på arbetsplatsen. Någon av konfliktstilarna kan kännas naturligare, förståndigare, lättare att använda eller mindre riskfylld. Förmodligen tänker du inte så mycket på vilken konfliktstil du använder utan använder reflexmässigt vissa stilar oftare än andra.

Samtidigt byter vi ofta konfliktstil under konflikters förlopp. Vi har absolut ett val om vi inte vill acceptera vårt reflexartade, inövade beteende. Studier har visat att effektiva ledare är flexibla och har hög förmåga att anpassa sin konfliktstil efter vad som passar situationen. Förmodligen är flexibilitet viktigt i alla delar av livet.

Planera inställning istället för beteende

Se konfliktstilarna som en inställning till konflikten. Konfliktstilarna är inte liktydiga med vissa beteenden. Det är svårt att planera hur du ska bete dig i en konflikt. Du kan inte förutspå hur ditt sätt att bete dig kommer påverka den andra eller hur du reagerar när de gör något oväntat. Konfliktens oförutsägbarhet raserar de mest välsmidda planer. Därför är det bättre att tänka i termer av konfliktstilar som vilken inställning du vill ha i konflikten. Istället för att planera hur du ska bete dig kan du rama in ditt beteende i en önskan om att sträva efter att få bådas intressen tillgodosedda, att först och främst se till att få vad du behöver o.s.v. Då har du mycket stora möjligheter att påverka konflikter i den riktning du önskar.

Andra har också ett val. Att se andra som rigida och låsta i en viss konfliktstil ökar risken för destruktiva och dåliga beslut. Om du förutsätter att andra inte kan välja olika konfliktstilar är risken stor att du undviker att använda bra metoder för att du förutsätter att de inte fungerar på grund av ”hur de är”. Istället för att åstadkomma vad du önskar tenderar det att låsa fast er i destruktiva konfliktmönster.

Att se på sig själv och andra som människor med förmåga att förändra sitt eget beteende är ett konstruktivt sätt att närma sig konflikter. Det ger dig stora möjligheter att välja en konfliktstil som är väl anpassad till situation. Det ökar din känsla av frihet, trygghet och att hopp frigöra dig från att vara bunden till en stil.

Share

{ 6 trackbacks }

Kompromiss - konfliktstil | Hantera konflikter ...
november 26, 2008 kl. 9:58
Konflikthantering | Hantera konflikter ...
mars 25, 2009 kl. 1:21
Samverkan – konfliktstil | Hantera konflikter ...
mars 15, 2010 kl. 11:16
Kamp – konfliktstil | Hantera konflikter ...
mars 15, 2010 kl. 11:16
Kapten Hancock, en cool kille, som löser konflikter … | Capello.nu
november 21, 2012 kl. 19:26
Skapa god relation… | reflektioner och speglingar - Alice Miller II...
juli 19, 2016 kl. 12:31

{ 3 comments… read them below or add one }

marcellino roaks april 12, 2016 kl. 10:26

Yo detta e fett najs!

marcellino roaks april 12, 2016 kl. 10:27

haha jag använder kamp åååh

marcellino roaks april 12, 2016 kl. 10:28

maktprojektet jobbar vi med nu

Leave a Comment

Previous post:

Next post: