Andra benämningar på konfliktstilen samverkan är problemlösning, samarbete och vinna-vinna
Konfliktstilen samverkan återfinns högst upp till höger i grafen. Den visar maximal omsorg för både egna och andras intressen. Samverkan betyder därmed en strävan mot att båda parter ska få sina intressen tillgodosedda. Det är därför den kallas vinna-vinna för att särskilja den mot de andra konfliktstilarna där konflikten är något som bara ena parten kan vinna.
Samverkan brukar innebära en gemensam problemlösning. Konfliktstilen kan innebära att både vara självhävdande och bjuda in andras åsikter, att välkomna skillnader, reflektera över styrkor och svagheter i olika perspektiv. Det finns i allmänhet ett inslag av kreativitet i problemlösningen där 1+1=3. Det är i förmågan till nytänkande som man finner möjligheten att tillgodose bådas intressen även när det inte är uppenbart möjligt i utgångsläget.
Konfliktstilen samverkan tonar ned synen på konflikten som en kamp mellan olika parter. Det kan liknas vid att parterna slutar att stå mitt emot varandra och skälla för att sätta sig sida vid sida och titta på problemet tillsammans.
När vi samverkar kan vi gemensamt göra större delar av konflikten tillgänglig för varandra. Genom att vinna tillgång till en större del av konflikten har vi större möjligheter att finna lösningar som tillgodoser alla parters behov.
Samverkan bygger på lärande, att genuint försöka komma över kommunikationssvårigheter och lära sig vad den andra vill, ofta djupare än vad han från början uttrycker. Genom att lära mer om varandra öppnas det utrymme för fler och bättre lösningar, men processen att lära sig om varandra kan i sig bli en del av lösningen. Att visa öppenhet och engagemang för motparten ökar respekten, tilliten och förståelsen. Det förbättrar relationen och skapar engagemang.
Trots sina fördelar är inte samverkan en universallösning för konflikter. Att använda sig av konfliktstilen samverkan är krävande. Det kräver engagemang för att inte hemfalla åt de andra konfliktstilarna, som för de flesta är naturligare.
Förutsättningen för att lyckas är god kommunikationsförmåga. Att man har åtminstone minimal tillit och respekt mellan parterna. Utan det vågar man inte vara tillräckligt öppen med sitt eget och klarar inte att var mottaglig för den andra. Det är också ofta krävande både i tid och i engagemang. Det gör det till en mindre lämplig konfliktstil när ni inte orkar engagera er i analys eller, när konflikten inte är värd den stora insatsen eller när det finns annat som borde prioriteras.
De höga krav konfliktstilen ställer är inte oöverkomliga. Det går att lära sig samverka och det går att skapa samverkan även när man inte har förutsättningarna från början. Klarar inte parterna det själva går det också att ta hjälp utifrån.
Förutsättningarna för samverkan är naturligtvis störst när båda parterna är intresserade av att bidra till den. Men att den andra parten inte verkar vara det är inte en anledning att inte försöka skapa samverkan. Att du försöker samverka kan bygga upp just den tillit och hopp som behövs för att den andra ska våga försöka. Eftersom det för de flesta är ovant kan du behöva visa hur det går till. Det finns också förhandlingsmetoder som gör det möjligt att vara samverkande utan att riskera förluster mot någon som inte är det. Det kan vara en god investering om du förväntar dig fler konflikter med samma part eller om det behövs en hållbar överenskommelse med engagemang från alla parter.
När samverkan är en bra konfliktstil
- Lära Samverkan präglas av att alla får uttrycka sig och att alla försöker förstå vad de andra verkligen förmedlar. Det förtroendefulla och ärliga klimat som eftersträvas gynnar detta. Att parterna öppnar sig i högre grad än i andra lösningar och lyssnar mer på varandra gör att en samverkanslösning också är ett sätt att lära sig av varandra.
- Engagemang Människor som känner sig delaktiga i lösningar blir mer intresserade av att se till att de följs och genomförs.
- Läka En samverkanslösning kan bli ett sätt att bearbeta känslor och attityder som väckts under en konflikt. Bearbetnings sker genom att parterna sätter sig in i varandras situation och känslor och visar respekt för varandras perspektiv. De blir hörda av varandra.
- Viktigt När ett ämne är mycket viktigt för alla parterna så är en samverkanslösning det som kan skapa en lösning som tillgodoser allas behov.
- Samarbetsklimat Att samverka för människor närmare varandra och ökar känslan av tillit och tillhörighet.
- Skilda bidrag När flera är involverade och kan bidra med olika delar så är samverkan den enda metod som gör det möjligt att tillägna sig olika perspektiv.
{ 5 trackbacks }
{ 4 comments… read them below or add one }
Hur samarbetar man med någon som är negativ vad man än föreslår?
Först !
Tack Johan för en utomordentlig site, jag använder den till mitt eget lärande och i ett PM i konflikthantering.
Anders B
Jag har stött på detta i flera sammanhäng mycket under idéutveckling.
Först hade jag agerat som tredje part på ett markant sätt att alltid lyfta fram den andres talan på ett positivt sätt men samtidigt påpeka svårigheterna med lösningen.
Nästa steg är kanske hitta en tavla eller skylt som just påpekar vad ett positivt tyckande gör i arbetsgruppen och hängt upp den på toa eller i ett annat gemensamt utrymme.
Sist hade jag tagit upp detta med just den personen och berätta att jag tar illa vid när den personen är negativ, och påpeka en annan lösning som passar er båda. att den personen får anpassa sig.
Oftast så vet inte personen i fråga att den påverkar andra med sitt negativa sätt och då kan det vara bra att påpeka det.
Får mig att fundera på vad vill den andre – hen som är negativ – att verkligen vilja ta reda på det o få hen att föreslå åtgärder är för mig ett samverkan.
Samverkan som konfliktlösning tar tid. Men i relationer som troligen kommer att vara lång tid, så tror jag att den tiden är en investering så att de berörda människorna lär känna varandra, varandras behov, känslor och tankar. Och på sikt så tar inte metoden så lång tid. Största svårigheten med metoden är att många människor har svårt att känna, uttrycka och motivera sina behov och sen att ta in den andres dito.