Kommunikation kan vara både ett fönster och en spegel. När det fungerar som bäst låter det oss se någon annan, när det fungerar sämre ser vi bara oss själva. När du lyssnar är det alltid du som skapar mening av vad du tar emot.
Andra kan inte pressa på dig betydelsen i deras ord, deras åsikter, fakta eller känslor. Det är du som lyssnare som skapar mening i vad den andra uttrycker.
Medvetet eller omedvetet väljer du vad du uppfattar. Det gäller inte bara ord utan även kroppsspråk och intonation som bär med sig mycket information om andras budskap. Vad du uppfattar påverkas av vad du är intresserad av, vad du förväntar dig höra och vilka värderingar och åsikter du redan har. Vi tenderar att uppfatta det som vi förväntar oss att se.
Läraren som har en favoritelev ser det som bekräftar hans bild tydligt och bortförklarar det som motsäger den.
Den anställda som tror att chefen inte tycker om honom ser alla bevis på det tydligt men märker inte det som tyder på att det är fel.
Du tolkar allt du tar emot. Du plockar samman all den information du tagit emot med dina sinnen, vad någon sagt, hur de sagt det och hur de agerar. Du sätter samman den och ger det en tolkning, skapar en betydelse. Allt är i högsta grad färgat av vad du har med dig.
Särskilt svårt att uppfatta någon objektivt är det när du har starka känslor eller åsikter. Genom att ta ansvar för det du själv tillför kan du minska risken att du bara ser din egen spegelbild i mötet med andra.
You must log in to post a comment.